Jag har svårt att acceptera att ovanför mitt huvud har någon bestämt att de ska stjäla en timme av alla EU-medborgare. Plötsligt finns inte timmen kvar. För att skyla över följderna av beslutet, genomförs omställningen av alla klockor på natten. Det ska tydlige uppmärksammas mindre då.
Förändringen genomfördes 1980. Jag fick två barn i februari 1980. Ingen av bebisarna förstod vikten av att ställa om klockan. De var helt omedvetna om att sommartid gällde från och med sista söndagen i mars. De blev hungriga vid samma tidpunkt i februari som i april, oavsett vad klockan visade.
Jag har hört att bönderna har protesterat, eftersom korna, liksom mina döttrar, inte heller förstår att de ska vakna en timme tidigare. Kor är inte dumma. Likt alla småbarnsföräldrar, följer korna kroppens rytm i stället för att lyda EU:s beslut.
Kompensationen kommer den sista söndagen i oktober, när vi får tillbaka den stulna timmen. Det brukar bli en lång, skön och avslappnad söndag. Man hinner bli hungrig ytterligare en gång, eftersom klockan går så sakta. När kroppen äntligen har lärt sig sommartidens rytm, börjar vintertid att gälla. Dags att ställa om. Antalet soltimmar spelar ingen roll, det är mörkt när jag vaknar och mörkt när jag går till sängs.
En stulen, ljus vårtimme återlämnas i form av en mörk oktobertimme. Men jag fick i alla fall tillbaka den stulna timmen.
Jag kräver sommartid som normaltid året runt.
Mvh En EU-medborgare
Yvonne Löwdin
Föreningen Skrivare i Hälsingland 
Lämna en kommentar