Föreningen Skrivare i Hälsingland

En frostig gravsten
vissna blommor i en vas
och bara veken kvar från ett nedbrunnet ljus
Vem kan ana hur starkt den lågan en gång brunnit
lyst upp och visat vägen
Hur dess ljus har värmt så många
Ditt namn finns kvar, på stenen och i våra hjärtan
Vi tänder nya ljus och minns
Det är så vi hittar varann igen, sen
bortom

Lena Persson