här,
kajaken drivs ut
längs kajen
jag siktar ett stenigt skär
i morgondimmorna
föreställningen föregår,
den tar ett fiktivt herravälde
över det okända;
framtiden;
mot vilken den öppnar sig
och som den skall skapa
på kvällen
är jag där,
på skäret
slår upp mitt tält
och siktar ett annat stenigt skär…
Leif Strandberg


Lämna en kommentar